Föreslagen ny lag kan se svenska media åtalas för spionage

Svenska medier som avslöjar nyheter som skadar Sveriges relationer utomlands kan bli belastade med spionage, om en kontroversiell lag får framsteg.
En ny lag mot utländsk spionage har föreslagits av en regeringskontroll, som motiverade att viss rapportering från svenska massmedier skulle kunna få negativ inverkan på Sveriges arbete med andra länder och organisationer som NATO, FN och Europeiska unionen.

Undersökningen syftar till att förbättra skyddet för känsliga uppgifter i Sverige i allmänhet och föreslår införandet av en ny lag, “brutal utländsk spionage”, med en potentiell fängelsestraff på upp till åtta år. Mindre allvarliga brott skulle klassificeras som utländskt spionage, med straff på upp till fyra år i fängelse.

Aspekten som är kontroversiell är att inkludera nyhetsmedier. Enligt det nya förslaget kan publikationer som avslöjar hemliga uppgifter betraktas som skyldiga till utländskt spionage.

Rapporten noterade att det redan finns begränsningar för att förhindra att medier sprider känsliga uppgifter och hävdade därför att förslaget inte skulle kunna påverka Sveriges konstitutionella lagar om pressfrihet och yttrandefrihet.

Men kritik har redan uppstått, med Johanne Hildebrandt, en av Sveriges mest kända krigskorrespondenter, som berättar för Dagens Nyheter: “Förändringen kan göra krigsrapportering från fältet omöjligt. Om jag följer svenska trupper och ser USA bombar en by så att civila dör, kan min rapportering bli kriminaliserad eftersom det skadar Sveriges förbindelser med USA. ”

“Det är svårt att rapportera från krigszoner. Lagen skulle leda till minskad insikt. Vem bestämmer vad som kan skada Sveriges relationer? Officers och soldater kommer att säga nej till journalister av rädsla för att göra ett misstag, “tillade hon.

Enligt rapportens författare “skulle det inte vara tveksamt att underrättelsetjänsten använder utländsk journalistik som en vägledning för att samla in information och att få effekt”.

Undersökningen noterar till exempel att Vietnamkriget, vietnamesiska journalisten och Time-korrespondenten Pham Xuan An, lämnade intelligens till Hanoi efter att ha befunnit amerikanska journalister och medlemmar i den sydvienska regeringen.

Och enligt svenska försvarsuniversiteten, som citerats i utredningen, har svenska medier också använts för underrättelseinsamling utomlands. Ett exempel som ges är en 2015-intervju som utförs av tv-sändaren TV4 av en man som hävdar att han var en rysk forskare, som betonade värdet av ett “neutralt Gotland” och “sändes utan utmaning” enligt utredningen.

Ett annat exempel är Sveriges påstådda försök, som rapporterats av Sveriges Radio, som citerat sekretessbelagda dokument, för att sväva en schweizisk folkomröstning om köp av stridsflygplan 2014.

Ett år senare, en rapport i Dagens Nyheter som svenska soldater i en FN-ledd operation i Mali hade kritiserat de små matranterna orsakade friktion med organisationen.

Regeringens utredning noterade vidare att det inte bara är Sveriges etablerade media som kan skapa problem för internationella förbindelser. Det uppgav att “det finns inget som hindrar ryska eller andra utländska aktörer att etablera media i Sverige som då omfattas av svenska konstitutionella lagar” och skulle då kunna samla information och till och med agera “mot Sverige och svenska intressen, EU och Nato , etc”.

Vilket som helst medieinformation om känslig eller förfalskad data, säger det, “kan få allvarliga konsekvenser för Sverige – och i slutändan Sveriges säkerhet”.

Lagen skulle gälla “spionage-liknande handlingar” som orsakar “väsentlig skada” för Sveriges förbindelser med andra länder eller organisationer. Det noterade att avslöjandet av känsliga uppgifter, eftersom den nationella säkerheten var beroende av andra lands säkerhet och på ett effektivt internationellt samarbete.